Den 1 juni 1912 genomfördes det första flygpostföretaget i Sverige och det andra i Norden. Det var en dansk flygare, Peter Nielsen, som på uppdrag av Eslövs skyttegille flög den 10 km långa sträckan mellan Eslöv och Åkarp och Marieholm med ett antal flygpoststämplade vykort. Uppdraget hade först gått till köpmannen Oskar Ask i Landskrona som redan 1908 i samarbete med båtbyggaren Hjalmar Nyrup därstädes konstruerade de allra första flygplanen i Sverige.

År 1911 var ett plan färdigt efter fransk förebild. Med detta plan skedde ett flertal uppstigningar, men så uppstod det ett fel på motorn och reservdelar fick anskaffas ända från Paris. Därför gick budet till Peter Nielsen. Denne var ursprungligen montör hos det kända danska företaget Burmeister & Wein. Han avancerade till förman vid maskinverkstaden och deltog för övrigt i byggandet av den första danska flygmaskinen. Konstruktörer var två ingenjörer vid företaget R. Berg och L. Storm. I likhet med Ask och Nyrup hade man fått idéerna från Frankrike. Ute vid Kløvermarken i Köpenhamn var byggt en hangar och här färdigmonterades olika flygplan, som tillkom under åren 1908- l911. De fick benämningen B & S monoplan efter dess konstruktörer Berg och Storm.

Man hade tre flygplanstyper, vilka fick beteckningarna B & S, 1, 2 och 3. I augusti månad 1911 kom Peter Nielsen att haverera B & S 2 monoplanet i samband med en uppvisningsflygning i Ålborg. Han hamnade på sjukhus och var vid utskrivningen färdig att provflyga den senaste konstruktionen B & S monoplanet 3.

Det provflögs i december 1911 . Vid provflygningen kom det upp i en hastighet av
95 km i timmen. Från vingspets till vingspets mätte maskinen drygt 9 meter. Vikten med olja och bensin var omkring 340 kg. Motorn var konstruerad av en man vid namn Niels Petersen. Den hade tre luftkylda cylindrar i en halvcirkel. Motorn utvecklade c:a 50 HK.

En förmögen dansk, kammarherre Torben Gruth, för övrigt blev han senare general, köpte in flygplanet och startade en privat flygskola med Peter Nielsen som instruktör. Flygskolan pågick inte så länge, därför att militären blev intresserad av att använda planet som lösning av lättare militära uppdrag. Det skedde i juli 1912, men innan dess utförde Nielsen den 1 juni 1912 postflygningen mellan Eslöv och Marieholm.

Peter Nielsens sista år blev lite mörka. Han fick inte den befordran inom det danska flygvapnet, som han räknat med. Under första världskriget deltog han som stridsflygare vid den tyska ostfronten. Då han återvände blev han inte accepterad i flygkretsar.

Men nu till postflygningen i Eslöv. Eslövs skyttegille hade genom annonser i lokalpressen låtit meddela, att flygning av Peter Nielsen skulle äga rum i samband med skyttefesten i Eslöv, annandag pingst den 26 maj 1912. Tiden var satt till 4.30 på e m och platsen var gamla utställningfältet. Det var beläget vid nuvarande idrottsplatsen. På grund av blåst måste flygningen inställas. I ett rereferat i Skåningen Eslövs Tidning heter det: "I skymningen satte sig också vinden en smula. Herr Nielsen förde sin flygmaskin ut ur den för tillfället uppförda tältinhägnaden, men förklarade samtidigt att den rådande vinden var för stark och en uppstigning alltför riskabel. Propellern sattes igång och motorn stönade. Publiken applåderade, Peter Nielsen ryste på huvudet, hoppade ned från maskinen, tittade upp mot himlen och sade: "ti meter i sekunden, de er sku for meget vind". Motorn sattes ännu några gånger i fart, men någon uppstigning blev det ej. Flygaren stannade emellertid kvar i Eslöv och beslöt om vädret var bra att genomföra en distansflygning mellan Eslöv och Åkarp pr Marieholm lördagen den 1 juni 1912.

Som garanter för flygningen ställde sig fröken Elin Rosenblad å Stadshotellet i Eslöv, källarmästare Axel Åstrad i Eslöv och Alfred Bengtsson, Åkarps gästgivaregård, Marieholm, jämte naturligtivs Eslövs skyttegille. Tillstånd att medföra post hade utverkats av postdirektören och notis härom fanns i lokalpressen. Enligt notisen kunde kort för flygpostbefordran inlämnas till Bolmsteds pappershandel i Eslöv. Vidare meddelade man att "även sådana personer som ej ämnade köpa entébiljett till flygfältet, kunde komma i tillfälle att sända släkt och vänner en flyghälsning. Kort som köptes skulle förses med en särskild stämpel, dagen till ära. På flygplatsen i Marieholm ämnade man också tillhandahålla kort, som skulle förses med flygpoststämpel och användas vid returflygningen tillbaka till Eslöv. Försäljningen av kort gick inte så bra som beräknats, men uppåt 100-talet kort medföljde flygaren till Marieholm.

Vid startplatsen i Eslöv hade samlats mycket folk. Enligt en lokal tidning uppgick antalet åskådare till 5 000. Entéavgiften gick till skyttegillet. Till själva startplatsen kostade det 1 krona och till fältet i övrigt 50 öre. Gratisåskådarnas antal var dock störst. Innan starten hade förbehåll gjorts att maskinen var känslig för olika vindförhållanden. Emellertid, lördagen den 1 juni 1912 var väderleken den bästa tänkbara.

Klockan 7:41 på aftonen satte Peter Nielsen igång motorn på sin maskin och det bar upp i det blå. Maskinen höjde sig jämt och elegant. Flygaren steg högre och högre och vid passerandet av Trollenäs kunde han registrera en höjd av minst 400 meter. Därefter sänkte sig maskinen så småningom. Peter Nielsen gjorde en kurva över slätten vid landningsplatsen, gick ned till 100 meters höjd, slog ifrån motorn och gick ned i glidflykt på klöverfältet vid gästgivaregården i Marieholm. Hela flygningen från Eslöv till Marieholm tog 6 minuter.

Vid landningsplatsen hade c:a 2 000 personer församlats. Flygaren hälsades välkommen av Marieholms allt i allo, den populäre källaremästaren å Åkarps gästgivaregård Alfred Bengtsson. Peter Nielsen bars i gullstol in på gästgivaregården. Här fortsatte man sedan firandet. Bengtsson överlämnade en silverbägare med inskription till minne av dagen, Landskrona Teaterorkester spelade och de närvarande stämde upp med "Kong Christian stod ved höjen mast". På gästgivaregården serverades en flygsupé till ett pris av 1 krona. Peter Nielsen tackade för den ovationsartade hyllningen, som kommit honom till del.

Sedan flygaren förfriskat sig med en kopp buljong återvände han till sin maskin för att starta returen till Eslöv. Peter synade sin maskin och fann då att limningen mellan ett par av de skivor av vilka propellerbladet är sammansatta, hade gått upp. Han försökte provisoriskt att avhjälpa skadan genom att surra propellerbladet med tjocka band och steg åter upp. Han hade endast förflyttat sig några meter upp i luften då han såg sig nödsakad att åter gå ned. Det ömtåliga instrumentet kunde ej fungera tillfredsställande.

Per cykel hade mekanikern kommit till platsen. Vid närmare undersökning kunde även han konstatera, att reparationen krävde längre tid, än som på kvällen återstod innan det blivit mörkt. På söndagsmiddagen var skadan reparerad. Flygaren ansåg att den uppkommit i den provisoriska hangar i Eslöv där maskinen förvarades innan start. Det var helt enkelt en enkel träställning med en presenning över. Det vattenfasta limmet var ännu ej uppfunnet. Peter Nielsen tänkte försöka starta på söndagseftermiddagen för returflygningen till Eslöv. Men han tyckte propellern var för dålig att använda. Dessutom blåste det en stark vind hela söndagen. Någon lokal att förvara maskinen i fanns ej intill startstartplatsen, varför flygaren och hans montör beslöt att nedmontera planet f v b Köpenhamn pr järnväg.

Enligt lokalpressen var det ett livligt folkliv kring gästgivaregården under hela söndagen, man ville titta på flygmaskinen och därefter "njuta av bordets håvor" å den trivsamma gammeldags gästgivareidyll; som man finner på Åkarps gästgivaregård.

Samtliga kort som medföljde flygningen inlämnades till postbefordran i Eslöv den 3 juni 1912. De stämplades med Eslövs normalstämpel, men hade dessförinnan försetts med stämpeln "Svensk flygpost nr 2" jämte datumet den 1 juni 1912. Returflygningen från Marieholm skulle ha stämpeln,"Svensk flygpost nr 3". Nu undrar många varför det inte stod "flygpost nr 1 " på stämpeln, då det var det första flygpostföretaget i Sverige. Jo, man hade helt enkelt fått fel för sig och var av den uppfattningen att den kände flygaren Robert Svendsen hade medfört post i samband med en hantverksmässa i Hässleholm den 25 juni 1911. Svendsen hade ingen post i flygplanet, varför flygningen Eslöv-Åkarp pr Marieholm den 1 juni 1912 därmed var "Svensk flygpost nr 1".

Det av Peter Nielsen använda B & S monoplanet, typ 3, vid flygningen den 1 juni 1912 finnes att beskåda å Töjhus muséet i Köpenhamn.
(Är utlånat till Danmarks Flymuseum Stauning Lufhavn).
Flygpoststämplade kort från omnämnda flygning är enligt frimärkskatalogen över svenska luftpoststämplar noterade till ett värde uppåt 10 000 kronor. (1988)