Åkarps Gästgiveri ca 1690 - 2013
Gästgiverier var inrättningar för resande på vägarna där mat och inkvartering skulle erbjudas. Dessutom skulle det finnas möjligheter till att byta häst för skjutsarna. Detta var reglerat i Gästgiveristadgan, som avskaffades först 1933. I dag används ordet om äldre krogar och hotellinrättningar i samhällen och byar.
Åkarps gästgiveri, som det hette innan det bytte namn till Marieholms gästgiveri, startades någon gång under 1690-talet.
Den förste gästgivaren var Nils Knudsson, han ägde själv gården som blev gästgivaregård, och låg där den nuvarande gästgivaregården ligger. 1703 omkom han vid en skjutsning då han föll av vagnen, troligen på grund av dålig väg, och återfanns död, illa trampad av hästarna. Knudssons änka gifte om sig med Hans Andersson som var gästgivare tills sin död 1712.
Näste gästgivare blev Jöns Pallesson med hustru Hanna Andersdotter. I en rapport 1718 konstaterar man att husen är få och dåliga. Pallesson får därför besked om att "med det forderligast meed förlust af dess hemman och gästgifweriet skickeligen uplaga alla Huuswarelserne och stallrummen".
Åkarps byamän varnade vid tinget 1726 för "Christel grannar oanständigt lefverne".
Pallesson var ansvarig för verksamheten till slutet av 1740-talet då han efterträddes av en man vid namn Orup.
Orup blev inte lika långlivad gästgivare som sin föregångare utan lämnade sysslan 1765.
Bilden visar vägen från Jönköping till Lund. Åkarp stavas Ågarp och sträckan mellan Röstånga och Åkarp var 1¾ mil. En mil var då 18 000 alnar, ca 10688 meter, således 18,7 km.
Från "Vägvisare genom Svea o. Göta riken samtfurstendömet Finland", författad av krigsrådet Carl P. Hagström år 1807.
Då tog korpral Malmberg över verksamheten. Troligen hade han fått titeln gästgivare som en belöning för sin medverkan i Pommerska kriget. Under sin tid som gästgivare blev han åtalad för "Elak sammanlevnad med sin andra hustru". Vad det innebar är svårt att veta, men tydligen orsakade det att folk blev missnöjda med hur han skötte gästgiveriet.
Johannes Sandberg och hans hustru Catharina Westling tillträdde som gästgivare 1772, även Johannes hade ett militärt förflutet. Han arbetade upp gästgiveriet och fick tinget flyttat från Annelöv tiil Åkarp 1776. Han umgicks inte direkt med byborna, utan hade istället bra kontakt med högreståndsfolket i häradet. Catharina var mycket skicklig att sköta gästgiveriet, och de hade inte mindre än åtta anställda i slutet av seklet. Detta tillsammans med de kontakter de hade gjorde att Åkarps gästgiveri fick det bästa betyget av alla gästgiverierna i länet.
I gästgiveriet fanns även en krog som sköttes av en Jonas Arfwidsson och hans hustru.
Sandberg drunknade 1798 vid en båttur med en liten fiskebåt på väg till Danmark. Antagligen skulle ha han köpa vin och sprit och med en liten fiskebåt kunde han slippa betala tull för varorna.
1911 försvann skjutsningsplikten helt; det kan vara anledningen till en viss nedgång 1912 av antalet "utgångna hästar". Gästgiveriförordningen kvarstod dock till 1933.
Gästgiveriet övertogs av Jacob Äppelman från Annelöv. Enligt mantalslängder stannade han kvar till 1810 då svärsonen Sundling tog över. Denne var gift med Äppelmans dotter Elna. Sundling drev gästgiveriet till 1820, då han troligen avlider, för 1821 står hans änka Elna som gästgivare.
G.L. Holm står som näste gästgivare men har då gift sig med Sundlings änka Elna. Hon avlider 1829 och då flyttar Holm till Stockholm. Fredrik Brandt och Santesson är två som driver gästgiveriet innan Måns Persson tar över ägandet, och Nils Olsson blir arrendator fram till 1858 då Nils Lindström tar över arrendet. Lindström blir senare ägare av gästgiveriet som han köper av Måns Perssons arvingar. Under en tid är August Svensson arrendator på gästgiveriet.
Bilden visar serveringspersonal omkring år 1910.
Är 1860 härjades gästgivare- gården av en brand. Gården byggdes upp igen som en lång enplansbyggnad.
Omgivningen skiljer sig avsevärt mot idag.
Efter förra sekelskiftet.
1918 - 1919 blev byggnaden försedd med en övervåning. Man rappade även ytterväggarna.
Efter ombyggnaden.
Bilden visar matsalen under sent 1910-tal.
Vid Sveriges första postflygning var dåvarande gästgivaren Alfred Bengtsson involverad. Här som tvåa från vänster tillsammans med danske piloten Peter Nielsen och arrendatorn av gästgivarstället, Göransson.
Kortet togs fram inför 100-årsjubiléet av den första postflygningen, 1 juni 2012. I arrangemanget deltog förutom Marieholms byaförening Eslövs Vingar, Eslöv Frimärks & Vykortsklubb, Eslövs Museum och Posten.
Festtillställning i början av 1920-talet.
Dukat i december 2013. Fotograf: Jan Nilsson
Entren i december 2013 strax före stängning. Fotograf: Jan Nilsson
Den siste som drev gästgiveriet blev Magnus Wetter.
Skall vi någonsin åter se Gästis upplyst för fest...?.
Det finns förmodligen många fler intressanta fotografier och fakta. Har du ett eller flera så hör av dig,
tel 072 250 02 40 eller mejla rustan@ligander.se