Betupptagning i Marieholms-trakten.

Tack till Hans Hallmark, Zug, Schweiz för textinnehållet.

Sockerbetor togs upp för hand och nackades (blasten höggs av) med en stor kniv. Arbetet utfördes till stor del av fattiga tillfälligt invandrade betupptagare från norra Skåne, Halland och Småland. Sådana kom i stora skaror mestadels till fots, sällan med järnväg. Många betupptagare återvände till samma gård år efter år. Ofta bodde de under betupptagninstiden på en höskulle eller i gårdens stallbyggnad. Deras måltider tillreddes av bondmoran.
Betupptagaren låg på knä och drog oavsett väderleken upp betorna för hand. Blasten togs tillvara och användes som foder åt korna.

Betorna transporterades i hästvagnar till betvågen i Marieholm. Denna var belägen ca. 100 m nordväst om mejeriet. Daglidags under betskörden körde hundratals fullastade hästvagnar genom bl.a. Storgatan i Marieholm. På den tiden var denna en grus- och lerväg som ledde genom hela byn från kyrkan till gästgivaregården. Efter regn mjukades vägbanan upp och betvagnarna efterlämnade djupa hjulspår. Först när jorden och leran hade torkat kunde spåren jämnas ut medelst en stor hästdragen trumla. Betlastare vid betvågen. I bakgrunden skymtar Marieholms tegelbruk. Mannen längst till vänster är vågmästare Thuvesson.

Efter vägning lastades betorna för hand - endast med en grep som hjälpmedel - över till jänvägsvagnar för vidarebefordran till Sockerbruken i Örtofta och Teckomatorp. Tidig vinter, men ännu finns det betor kvar att leverera.

Den dåliga vägen genom Marieholm ledde till följd av vagnens skakningar att en och annan beta föll av. Vi skolpojkar stod längs den långa vägen och samlade ihop dessa nedfallna betor i jutesäckar. Betorna överlämnade vi till betvågen, där vi – om jag minns rätt - fick 10 öre per kilo. Ett välkommet tillskott till den dåtida ytterst blygsmma fickpengen.

Nedan följer några bilder från Örtofta sockerbruk, det enda som finns kvar i Sverige.
Bruket ägs numera av Nordic Sugar som i sin tur ägs av tyska Nordzucker Group.

Under kampanjen kommer många transporter varje dag i veckan.

Betorna trycks ner i ränna som är ett löpande band som för betorna in i fabriken.

Betorna har befriats från jord och stenar och rivits innan de förs in i systemet.

Allt sköts automatiskt och övervakas från ett kontrollrum.

Då, ett slit för unga som gamla, kvinnor som män.