I Åkarp (bydel i Marieholm) ligger det gamla tingshuset och gästgivaregården. Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga hade under en lång följd av år tingsställe i Åkarp. Redan 1776 hölls ting med Onsjö härad i Åkarp. Från år 1873 blev det fortsättningsvis ting för tre härader, Rönnebergs, Onsjö och Harjager. Nästa ändring av tingsordningen blev 1948. Från och med detta år hölls alternerande ting i Åkarp och Landskrona. Den 1 juli 1967 flyttades tinget till Landskrona och namnet blev Landskrona domsaga.
Efter kommunsammanslagningen 1971 var det åter aktuellt för en ny ändring. Den genomfördes den 1 januari 1974, då kommunerna Eslöv och Höör kom att tillhöra Eslövs tingsrätt. Till Landskrona domsaga fördes då Svalöv och Landskrona kommuner.
Första tiden då tinget kommit till Åkarp skedde tingsförhandlingar i ett rum på gästgivaregården. En tingsklocka skaffades som år 1776 göts på ett känt klockgiuteri i Malmö, nämligen Wetterholzka. Denna klocka hänger numera i en liten fristående klockstapel vid ingången till Reslövs kyrkstuga.
År 1800 byggdes ett eget tingshus. Under årens lopp blev tingshuset föremål för icke mindre än fem ombyggnader. Sedan tinget helt lämnat Marieholm såldes fastigheten till Marieholms kommun. I fastigheten inryms numera en barnstuga med namnet Mariebo.
Intill tingshuset ligger Åkarps gästgivaregård. Redan under dansktiden i mitten av 1500-talet bestämdes det att gästgivaregårdar skulle anläggas utmed de viktigaste vägarna. I Åkarps by sammanstrålade vägarna från gamla riksgränsen i Markaryd mot Lund med vägen Landskrona - Höör. Här anlades också tidigt en gästgivaregård. Hur den såg ut vet man inte, men förmodligen hade den formen av en kringbyggd gård, som var vanligt på den tiden. Senare ersattes den med en gård uppförd i råsten och försedd med halmtak.
I gamla tider innan bilen kommit till användning hölls så kallad gästgivareskjuts. Det fanns tillfälle att kunna utnyttja skjutsen eller byta hästar. Enligt gammal förordning låg gästgivaregårdarna utmed de mest betydelsefulla vägarna på högst två mils avstånd. Närmaste gästgivaregård norrut var Röstånga, två mil, och söderut Kävlinge, ungefär en mil. Som ersättning för skjutshållet utgick bidrag från staten. Detta slopades så sent som 1923.
Krigsrådet Carl P. Hagström utgav 1807 en bok där Åkarps gästgivaregårds förträfflighet berömmes. I beskrivningen talas det om att gästgiveriet fick bokstäverna "M" för bra mat och "R" för ro (goda bäddar). Det fanns vid denna tid endast en gästgivaregård i hela Malmöhus län som kunde ståta med dubbla utmärkelser, nämligen Åkarp.
Enligt uppgift brann gästgivaregården ner år 1860 och därefter uppfördes en lång enplans byggnad i tegel. Denna byggnad blev åren 1918 - 19 försedd med en ovanvåning samtidig som fasaden putsades. Före branden drevs gästgiveriet nästan helt i samband med jordbruket. Sedan bortarrenderades jordbruket. 1913 bildades aktiebolag. 1938 såldes själva gästgivaregården, enbart näringsstället. Gästgivarebolagct fortsatte med utarrenderat jordbruk fram till år 1958, dä bolagets samtliga aktier såldes till en privatperson. Denne sålde i sin tur all jord 1990 till Eslövs kommun.
Gästgivaregården har under årens lopp varit plats för fester i samband med födelsedagar, föreningssammankomster och begravningar. Den har varit mötesplats för bygdens folk genom tiderna. Men även för den förbipasserande resenären, som där i lugn och ro kunnat rasta för att intaga mat och dryck samt få logi över natten om så önskades. Det har varit avbrott i gästgiverirörelsen några gånger fram tills idag. Andra rörelser har förekommit periodvis.
Onsjö härads sparbank stiftades är 1861 på Trollenäs slott på initiativ av friherre Nils Trolle, som också blev bankens förste ordförande. Banken hade sedan sitt säte där fram till år 1890, då man fick flytta rörelsen på grund av slottets ombyggnad. Valet föll på Marieholm, där banken inrymdes en kort tid i mangårdsbyggnaden till gästgivaregårdens jordbruk. År 1892 flyttade banken in i en nybyggd fastighet vid nuvarande Järnvägsgatan (biblioteket). Fastigheten förvärvades av handlaren O. Persson för en summa av 14000 kr. I fastigheten fanns expeditionslokal och bostad för kamreren. 1927 giordes en tillbyggnad. År 1953 var en ny bankfastighet färdig i hörnet av Storgatan - Järnvägsgatan. Här fick man tillgång till modernare och ändamålsenligare lokaler. Huvudkontoret låg i Marieholm med filialer i Eslöv och Stehag. 1965 upptogs förhandlingar med Eslövs sparbank för ett sammangående. På hösten samma år blev det fusion under namnet Eslöv - Onsjö sparbank med huvudkontor i Eslöv. Under 1980-talets senare hälft upptogs ånyo fusionsförhandlingar. Denna gång med Lundabygdens sparbank. En ny bank bildades med namnet Sparbankcn Lund - Eslöv. Då många ansåg att namnet var för långt ändrades det relativt snabbt till Sparbanken Finn. Huvudkontoret är förlagt till Lund. Marieholmskontoret lades ner 1995. Hösten 1998 blev det åter bank i den gamla sparbanksfastigheten då Färs & Frosta Sparbank öppnade kontor i Marieholm.
Den första jordbrukskasselagen kom till år 1916. Rörelsen utvecklades sedan långsamt beroende på alltför restriktiva lagar. Då rörelsen snart fick större befogenheter kom den också till vår bygd. Den startade så smått hemma hos en lantbrukare i Reslöv. Ett litet kontor öppnades i den gamla mejerifastigheten i slutet av 1940-talet. På grund av fastighetens omdisponering efter ägarbyte köpte kassan en egen fastighet som låg på Storgatan 25, år 1962. Där inrättades ett modernare kontor med heltidsanställd kamrer, som också hade sin bostad i fastigheten. 1974 ändrades namnet till Föreningsbanken. 1984 förvärvade Föreningsbanken en annan fastighet vid Storgatan 30. Där fick man ännu bättre och rymligare lokaler. I fastigheten hade det tidigare varit cykel- radio- och TV affär. Den hade blivit till salu på grund av ägarens frånfälle. En sammanslagning av kassorna i Marieholm, Kävlinge och Svalöv ägde rum 1990. Huvudkontoret förlades till Svalöv. Banken stängde kontoret i Marieholrn 1994.
Under en 15-års period fanns det också i Marieholm ett bankkontor lydande under Svenska Handelsbanken. Den startade sin verksamhet 1917 i en lokal belägen i Samlingshemmets östra sida på första våningen. På grund av att Marieholms största industri flyttade över sina bankaffärer till konkurrerande bankföretaget Skandinaviska Banken i Eslöv samt på grund av vissa oegentligheter i banken, upphörde verksamheten i början av 1920-talet.
När järnvägen kom till Marieholm 1865 öppnades också möjligheten till en postexpedition. Tidigare kom ett postbud från Lund någon dag i veckan med post. Under en kort period på 1920-talet skildes posten från järnvägen och var förlagd till en fastighet, som numera är riven, på järnvägsgatan strax intill sparbankens fastighet. En fröken Hallenborg blev poststationsföreståndare. Sedan återvände posten tili järnvägen med en gemensam expedition. Efter en ombyggnad av järnvägsstationen fick posten i början av 1950-talet en egen lokal i stationshuset. Poststationsföreståndare blev Ebba Magusson-Nord. På våren 1960 flyttade posten in i de nuvarande lokalerna i före detta sparbankens fastighet på Storgatan 23.
Många postkontor lades ner under mitten av 1990-talet, så också i Marieholm. I den gamla postlokalen etablerades 1997 en gemensam rörelse för post och affärsverksamhet med Lars Göran Stenlund som föreståndare.