Antalet föreningar i Marieholm har varit många under årens lopp. Man kan tala om rent ideella föreningar som till exempel idrottsföreningar, religiösa, politiska och fackliga. Den rörelse som alltid samlat mest ungdomar ur alla samhällsklasser är idrottsrörelsen. Redan mot slutet av 1800-talet började man spela fotboll i Marieholm. Den moderna fotbollen kom från England och spred sig snabbt på kontinenten och kom så småningom också till Sverige och våra trakter. Någon egentlig organisationsform fanns det inte till en början bland ungdomarna. De höll till på enkla bollplaner i samhället som remontplanen vid Åkarps gästis, på ängsmarken vid Samlingshemmet och på mark tillhörig en gård, som ligger på södra sidan av Saxån på vägen Marieholm - Kävlinge.
1912 var man redo att bilda en förening som fick namnet Marieholms Idrottsförening. Föreningen lades ner 1917. Ängsmarken intill gästgivaregården tjänstgiorde som fotbollsplan. Här idkade man även allmän idrott inspirerade av de olympiska spelen i Stockholm 1912. Flera idrottsmän tävlade framgångsrikt på olika platser i Skåne. Särskilt kan framhållas Joh. R. Nilssons seger på 5000 meter i samband med invigningen av Eslövs idrottsplats 1912. Föreningen hade också tennis på programmet. En enkel tennisbana hade anlagts intill dåvarande gästgivarestället, där nuvarande torget är beläget. Mellan åren 1918 - 1923 fanns en liten förening som i huvudsak sysslade med juniorfotboll.
I slutet av 1920-talet uttalades ett allmänt önskemål om att åter bilda en idrottsförening i Marieholm. I juli 1928 bildades Marieholms Idrottssällskap. Dess förste ordförande blev en känd Marieholmsbo, handlaren Tage Svensson. Mark till idrottsplats arrenderades av AB Åkarps gästgivaregård. Den var belägen söder om Saxån. Med en enkel gångbro kom man över ån och en stig ledde fram till idrottsplatsområdet. Ån hade på den tiden en annan sträckning än nu och den gick i en båge intill nuvarande Storgatan. En ny sträckning fick Saxån i början av 1950-talet.
På idrottsplatsen uppfördes en enkel omklädningspaviljong, men innan dess fick gästerna byta kläder i garvare Petterssons uthus, vid nuvarande Mathuset och hemmalaget höll till i handlaren Tage Svenssons mangelbod. Den nya föreningen fick från starten ett bidrag pä 400 kronor från Mariehoims municipalsamhälle. 1957 invigdes en modern idrottsplats på fastigheten Åkarp 5.
Den äldsta föreningen inom idrotten var Onsjö Welocipedklubb. Redan år 1892 bildades den. Klubben var ansluten till Sveriges Hjulförbund. Det var en märklig förening, som på sina utfärder intog flitigt med mat och dryck. Man tävlade i att åka så fort eller så sakta som möjligt. Cyklarna, som man åkte på var till en början föredda med massiva ringar, men som ganska snart ersattes av ringar med däck och slang. Föreningens bäste tävlingscyklist var muraren och spelmannen Jöns Andersson, som hemförde flera segrar på tävlingar i Skåne. Föreningen upphörde 1921.
En gammal. men ännu i bruk varande förening är Marieholms skytteförening bildad år 1900. Innan föreningen bildats hade man under några år skjutit till måls på en korthållsbana vid Saxån. Föreningens förste ordförande blev handlaren sedermera källaremästaren Alfred Bengtsson. Redan från början beslöt man att skaffa en skjutbana. Marieholms Tegelbruks AB tillfrågades om lämplig mark. För en kostnad av 257 kr fick föreningen en bana i norr - söderläge. En skyttepaviljong uppfördes vid 300 - metersvallen. I början av 1950-talet förbättrades markörgraven med hisstavlor m.m. På grund av nybyggnation intill skjutområdet måste skjutbanan läggas ner år 1970. Numera håller föreningen till på Svalövs skjutbana, där ett fåtal skyttar försöker hålla föreningen vid liv.
Andra föreningar som verkat inom det sportsliga området är Marieholms Tennisklubb, som började sin
verksamhet i samband med att en tennisbana anlades på nya idrottsplatsområdet i början av 1960-talet.
Under 1930-talet var brottningssporten mycket populär. I Marieholm fanns en brottarklubb med namnet
"Ergo". Den hade sin träning förlagd till Arb. Byggnadsförening. Sedan föreningen lagts ner dröjde det några år tills en ny bildats som fick namnet Marieholms Brottarklubb. På grund av minskat intresse i Marieholm för brottningssporten lade även denna klubb ner sin verksamhet.
Under en period på 1940-talet fanns det också en klubb med bordtennis på programmet. Den hette Marieholms Bordtennisklubb. Man spelade i en numera riven paviljong intill gästgivaregården, på byggnadsföreningens dansbana, i Samlingshemmets källare och i Hundramannaföreningens lokal på nuvarande Kävlingevägen.
Onsjö Motorklubb med säte i Marieholm var en sammanslutning för bil- och motorcykel-intresserade. Klubben började sin verksamhet på 1930-talet. Den låg nere på 1940-talet, men återupptog verksamheten på 1950-talet. Dess verksamhet var mycket livaktig och de då populära motorcross tävlingarna i ett grustag i Håstenslöv lockade tusentals åskådare. Klubben självdog på 1960-talet. Under vissa perioder har det även bedrivits badminton, handboll, simning och gymnastik av olika föreningar.
1903 bildades Reslövs Föreläsningsförening av män fyllda av ansvarskänsla för medmänniskors utveckling och bildning. Den som gick i spetsen var fabrikör Jöns Hansson vid Yllefabriken. Föreläsningar hölls i Sibbarps lilla skola strax intill kyrkan. Genom Lunds Universitet, som startat föreläsningsverksamhet, kom många föreläsare till Marieholm. Socknen visade också sitt intresse för föreläsningsverksamheten genom årligt anslag på 400 kr. Vi befinner oss i en tid när ännu ej det elektriska ljuset kommit till. En skioptikonapparat för visning av ljusbilder skaffades. Den var försedd med en lampa, som matades med acetylengas från ett karbidgasverk. För att lysa upp lokalen måste föreningen också skaffa två hänglampor för fotogen. Många kända föreläsare gästade föreningen och tidens tekniska utveckling berördes alltifrån 1903 års föreläsning om "Telegrafering utan tråd" till 1950-talets "Vad är television"? På grund av det sistnärnnda mediets utbredning, där Marieholmsbon i hemmets lugna vrå kunde ta del av världshändelserna m.m. måste föreningen lägga ner sin verksamhet 1963.
Det har också funnits föreningar med folknykterhet på programmet. En av dessa var logen "Solstrålen" av
I.O.G.T. Förutom ren upplysningsverksamhet samlade man också samhällets ungdomar till dans och liknande förströelse. På grund av vissa skandaler i styrelsen, bland annat onykterhet, upplöstes föreningen.
I slutet av 1920-talet bildades åter en nykterhetsloge i Marieholm. Det var då Verdandirörelsen som försökte
samla folk under fanorna. Den hade sitt säte i Arbetarnas Byggnadsförenings lokaler. En av de främsta
krafterna inom nykterhetsrörelsen var Hilma Nord. För att få rörelsekapital ordnades under sommaren, då
och då någon sommarfest. Ett populärt inslag var folkdansuppvisning och "höstagille" med Verdandilogens
folkdanslag i Landskrona. Logen lades ner i slutet av 1940-talet.
Vid sekelskiftet 1900 fick arbetarrörelsen fast mark i Marieholm. Fackföreningar bildades också. Genom det nära sambandet mellan fackföreningar och det år 1889 bildade Sveriges socialdemokratiska arbetarparti fick partiet vind i seglen. Det största fackförbundet i Marieholm blev Svenska Textilarbetarförbundet, avd 53. Detta på grund av textilindustrin på orten. Många andra fackföreningar fanns bland annat Grov- och Fabriksarbetarförbundet i vilket arbetarna på Tegelbruket var organiserade. Fackföreningarna i Marieholm fick genomgå ett generalprov i samband med storstrejken 1909. De största arbetsplatserna i Marieholm var Marieholms Yllefabriks AB samt Marieholms Tegelbruks AB. Då förhandlingarna strandat i slutet av juli 1909 påbjöd arbetsgivareparten en jättelockout varpå några dagar senare arbetstagareparten svarade med en storstrejk. Enigheten inom facket var inte tillräckligt stor. En del förbund godkände olika medlingsförslag, men först i slutet av året kunde arbetsmarknaden återgå till det normala.
Folkets hus, en fastighet som främst är till för att bereda plats åt olika arbetarföreningar, kom till Marieholm år 1907. På tomten Sibbarp 2:16, Storgatan 63, upptördes då ett Folkets Hus, som fick namnet Olympia efter en forntida kult- och festplats i gamla Grekland. I fastigheten fanns en större sal mot öster. Vid salens ena sida fanns en läktare uppbyggd på pelare. Den användes i huvudsak som servering. I byggnadens västra sida fanns en lägenhet, vilken brukade bebos av föreståndaren. Redan efter elva år kom föreningen på obestånd och 1918 såldes Folkets Hus genom en bulvan till fabrikör Jöns Hansson på Yllefabriken. Hela fastigheten blev ombyggd till bostäder åt folk, som arbetade på fabriken. Från 1921 blev ett fastighetsbolag under Hanssons ledning, Fastighets AB Roland, ägare. I början av 1950-talet såldes huset till en privatperson.
Arbetarorganisationema blev sedan hemlösa och hade sina möten på olika caféer fram till år 1927 då en ny fastighet uppfördes på Åkarp 4, nuvarande Västergatan. Tomten såldes av kvarnägaren Pål Hansson. Andelar fick tecknas i en förening som fick namnet Arbetarnas Byggnadsförening u.p.a. De flesta andelarna hamnade hos olika arbetarorganisationer. Tyvärr fick man inte ihop så mycket kapital, att man kunde bygga stort och rejält, vilket efter några år visade sig vara beklagligt. Först uppfördes en träbyggnad, som man inredde med möteslokal, kök och garderober. En utedansbana anlades också, vilken senare överbyggdes så att det blev möjlighet till innedans. Samtidigt gjordes en förbindelsegång mellan den tidigare uppförda träbyggnaden och dansbanan. Även denna gång fick arbetarföreningen avvecklas. Den trädde i likvidation i början på 1960-talet. Orsaken var dålig lönsamhet främst beroende på för små och primitiva lokaler. Tomt och byggnader såldes till Marieholms kommun för 15000 kr. Lokalerna hyrdes sedan ut till auktionsverksamhet. Sedan Eslövs kommun år 1971 efter kommunsammanslagningen övertagit fastigheten fortsatte uthyrningen tills dess det hela såldes år 1983 till Lena Lütz från Lund. Lena bedriver auktionsverksamhet under namnet Marieholms Auktionshall.